Ett brev betyder så mycket

Jag har alltid, sedan jag var liten, älskat att få post. Jag stod och väntade på brevbäraren, och så gifte jag mig med en senare i livet :-))
Jag hade brevvänner, upp emot 10 st ett tag, i Europa och i USA. Det var det bästa jag visste att få brev. Nu är det väl inte lika kul att få all post (räkningar) men jag blir faktiskt besviken när det inte kommer någon post alls. Jag brukar säga till Peter: "Har det inte kommit någon post???? :-(((( Vad tråkigt! "

Häromdagen fick jag ett brev från Afghanistan, från vårt fadderbarn Fawzia, och det är alltid lika kul. Hon kan inte skriva och läsa, eftersom hon inte får gå i skolan, men hon kan rita och i detta brev ritade hon en bok, ett granatäpple och en blomma.Sedan skriver assistenten på ActionAid om vad som händer i hennes liv, hur hennes familj mår. Nu fick vi bl a veta att skolorna i landet är stängda 3 månader p g a vinterlov.
Jag har svarat henne nu och skickat iväg ett brev på Action Aids hemsida, där finns det olika mallar och så kan man ladda upp bilder, så jag skickade med 2 bilder på mig och Peter (ett på julafton, som var utomhus, där man ser den vita vackra snön och ett också i december men hemma i vårt kök). Det är så smidigt att kunna göra så!

Hon kommer att bli jätteglad!!

Ha en bra dag! Idag ska jag ta det lugnt, bara årsmöte med villasamfälligheten kl 16.30.