Det är en fråga en del kanske undrar och som jag själv ställer mig ibland. Jag vet inte faktiskt, det har varit så omtumlande senaste halvåret, så jag kan bara säga det med ett ord just nu: konstigt, jag mår konstigt. Ibland mår jag skapligt, eller jag intalar mig det för att kunna hålla mig över ytan,ibland är det ganska roligt och skönt att vara bland vänner, ibland är livet jobbigt. Det blir aldrig som man tänkt sig, det är en sak som är säker. Och jag behöver fortfarande stöd och support. Jag får ta en dag i taget, det är det som gäller.
Ta hand om er och det tänker jag också göra! Life is precious!
Hej!
SvaraRaderaJag förstår känslan. Den går inte att förklara utan är bara "konstig".
Var rädd om dig och som du så klokt skriver, "en dag i taget".
Kram Katarina