Ja, faktiskt är det så att jag aldrig har sprungit på löpbandet. Dels blir jag lätt yr och har trott att jag ska ramla av bandet och sedan har jag ju fått ont i magen när jag springer. Men i morse när jag var på gymmet, när jag blev ensam i rummet, började jag springa. Först höll jag mig i, men jag märkte att det så klart blev lättare att bara springa som vanligt. Jag sprang i små intervaller, och visst- det var jobbigt, men så där skönt jobbigt. Jag var på bandet 20 min och sprang kanske 8-10 min av dessa sammanlagt. Jag var så stolt över mig själv, jag är impad av mig själv faktiskt! :-) Vilken skön känsla, man gör saker som man aldrig har gjort förut. Det är bara att ge sig den på att man klarar det, vad det än är. Att våga våga är det nya nyckelordet för mig! Kan andra kan väl jag!
Med dagens träning är det fjärde dagen i rad som jag tränar och imorgon blir det den femte i rad. Det har nog aldrig hänt heller! Så jag är nöjd med den senaste veckan.
En bekännelse, men det är med gott samvete efter veckans träning, idag åt jag en semla för första gången på flera år, minst 2 år. Jag har inte varit så förtjust i semlor, det är mest mandelmassan som gör att jag inte tycker om dem så mycket. Jag äter bara om jag blir bjuden, jag köper aldrig några själv. Men det var godare än jag mindes det. Mmmmm! :-)
Haha, vad kul!!!! Duktigt jobbat! Om du säger att man klarar mer än man tror, så ska jag nog försöka mig på att borra upp en hylla här hemma ;-) KRAM
SvaraRaderaDet klarar du galant Stina! Keep on drilling! :-)Kram kram
SvaraRaderaVad många saker du har utmanat! Kanonbra!
SvaraRaderaJag är riktigt imponerad.
Kram Siv