Jag saknar min lilla Jessie så att det gör ont i mitt hjärta! Tårarna tar aldrig slut och saknaden är så stor så stor och jag önskar att jag fick hålla i henne igen och klappa henne och höra hennes jamande. Hon var världens finaste katt! Hon hade en stark personlighet som man aldrig kan glömma. Hon var min lilla ögonsten, mitt allt!! Jag går och letar efter henne och jag hör ljud, t ex när jag står i duschen hör jag krafset på dörren, hon gjorde alltid så för hon ville komma in när man var där inne. Jag kan inte fatta att Jessie har lämnat jordelivet, vi har haft 18 fina år tillsammans och hon blev aldrig sjuk förrän på slutet, den här sista sommaren i hennes liv.Just nu vet jag inte hur jag ska gå vidare, kommer det att bli bättre? Det är klart att det blir, men det är så oerhört tungt, så obeskrivligt, vilken djup sorg man kan känna! Men hon och jag hade en speciell relation och det hade husse och hon också.
Jag saknar hur hon kröp upp i sängen när man skulle sova och jag saknar hennes svansande runt benen. Vår lilla gummsa är borta men i våra hjärtan kommer hon alltid att leva vidare, jag hoppas att hon känner min stora kärlek till henne!!
Puss o Kram Jessie från matte, med tårarna rinnande nerför kinderna.....
Åh vad fint skrivet, även jag fäller tårar till denna text. Jag saknar Flisan med fast det gått tre år sen hon lämnade oss...stor kram till er
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaDu vet att jag förstår precis hur det känns. Det är så oerhört sorgligt och det gör så ont i hjärtat precis hela tiden. Det är inte som en del tycker "bara en katt" utan en familjemedlem som vilken som helst. Stora personligheter lämnar djupa, vackra och många avtryck efter sig. De glöms aldrig bort. Aldrig någonsin!
Självklart kände hon all kärlek du gav henne. Hon hade inte blivit 18 år utan din kärlek. Och om katter inte blir väl omhändertagna så flyttar de helt enkelt. Och hon har ju bott kvar!
Många kramar från Katarina med sambo, barn och katt
Vet ju att hon var din ögonsten, så jag kan verkligen tänka mej hur ledsen du är. Vet ju också hur tomt och annorlunda det blir. Men det var nog dags för Jessie. Ta fram minnena från alla roliga och mysiga stunder ni hade.
SvaraRaderaHar tänkt på er hela helgen!
Kram Sivan
Vännen, det riktigt känns i hjärtat hur jobbigt du har det nu!
SvaraRaderaHoppas du inom en snar framtid orkar tänka på J utan tårar för att istället känna glädje och lycka över den tid ni hade ihop!
Många hårda kramar från mej!
Usch, det är verkligen något av det svåraste man kan gå igenom - när ens älskade vänner går bort. Arton år är ju en fantastisk tid att få ha med sin katt och att hon höll sig så pigg och frisk är alldeles fantastiskt.
SvaraRaderaBlir lite nyfiken på vad "ert projekt" är, som jag läste på Hajes blogg... :-)
Åh vet precis hur du känner daj, har nyss förlorat mitt hjärta
SvaraRadera